Demokratipolitik definieras enligt regeringskansliets hemsida som ''respekt för de mänskliga rättigheterna, goda möjligheter till insyn och inflytande, förstärkta möjligheter till ansvars-utkrävande, dialog för en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige samt, att motverka hot mot demokratin.'' (http://www.sweden.gov.se/sb/d/2001) Hur ställer sig grundskolans styrdokument i förhållande till sitt demokratiuppdrag?
Skollagen nämner att det svenska samhället vilar på demokratiska värdringar, att elever ska inhämta kunskap om och respekt för dessa och att utformningen av undervisningen måste ligga i överensstämmelse med detta. Mer specifikt används formuleringen ''de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor''. Elever ska ha inflytande i skolan i anpassning till deras ålder och mognad. Elevföreträdare för klassens gemensamma intressen ska få gå på möte under skoltid och få kompensation för den missade undervisningen, även vårdnadshavare ska få vara med att påverka och alla parterna ska få information om vad som gäller när det kommer till inflytane.
Läroplanen (lpo 94) refererar till skollagen från 1985 när den tar upp skolans demokratiska utformning, vilken är lik den nya skollagen bortsätt från enstaka formulerings ändringar. Barnen ska vara medvetna om demokratiska principer men det poängteras att det inte räcker med att tala om demokrati, utan att under visningsformen ska vara demokratisk och låta elever delta i planering och göra val. Alla ska ha ett reellt inflytande oavsett vilken ’’grupp’’ de kan kategoriseras in i och i och med att barnen åldras ska deras inflytande bli större. Erfarenheterna i skolan ska ha praktiskt inverkan på när barnet kommer ut till det demokratiska samhället, både när det kommer till deras rättighets och skyldigheter.
Vidare till kursplaner och betygskriterier: Under hem och konsumentkunskap nämns det specifikt om hushållsverksamhetsns roll i jämställdheten mellan kvinnor och män, och jämställdheten mellan kvinnor och män som en demokratisk förutsättning. Under naturorienterade ämnen talar man om naturkunskapens och demokratins lika ’’ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument’’ , de spinner vidare på detta i sidan 50 för att innefatta lyhördhet för resonemang och ett kritiskt tänkande. Under samhällsorienterade ämnen nämns det specifikt att elever ska vilja hävda demokratiska värden. Demokratin ses som något som ständigt måste konstrueras utifrån sina deltagare, och därför är det viktigt att lära sig tänka konstruktivt om valsituationer. Nationell som internationell lagstiftning om fri och rättigheter ska bearbetas och ligga till grund för en nationell/internationell gemenskapstanke. Mer ämnespecifikt inom samhällsorienterade ämnen står det att man inom geografi ska lära sig kunna ta välgrundade beslut genom att betänka konsekvenser för människor och miljö, religionskunskap ska ’’fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden’’. Demokratiuppdraget gers störst utrymme inom samhällskunskapen där barn dels ska få i sig demokratiska värden och vilja vara delaktiga inom demokratin.
Låt oss ställa upp en hypotetisk värdekonflikt där en elev har på sig kläder med främlingsfientliga symboler vilka kränker vissa elever. Hur hanterar de dokumenten för grundskolans styrning detta?
Lpo 94 slår fast att ingen ska behöva bli diskriminerad pga bla etnicitet och att dessa trakasserier ska motverkas. Läraren ska enligt dokumentet informera om samhällets värdegrund och samarbeta med hemmen för att fostra eleverna att följa skolans normer. Det refereras till vikten av att förstå värdet av multikulturalism då vi lever i ett internationaliserat samhälle (samtidigt som det är positivt att vara trygg med sitt kulturarv). Ett av skolans uppdrag är att ha ett internationellt perspektiv för att skapa internationell solidaritet, förståelse för mångfald och förberedelse för att möta ett multikulturellt samhälle.
Kursplaner och betygskriterier hanterar frågan – samhällsorienterade ämnen har som mål att barn ska utveckla ett avståndstagande från förtryckande/kränkande åsikter, elever ska istället förstå andras livsituationer och att samhället är baserat av multikulturalism. I historieämnet står det uttalat att ma ska ta upp förintelsen och då detantyds att det är en av ’’historiens mörka och destruktiva sidor’’ kan man tolka det som att detta ska ge avsmak hos eleverna. Historieämnet ska vara interkulturellt för att ge förståelse åt kulturell mångfald – kanske lite irrelevant till historieämnet nämns det i samma stycke att även studier om nationella minoriteter och det mångkulturella samhället i nutid ger sådan förståelse. Då fysiska aktiviteter är något gemensamt för hela värdens befolkningar sägs det i kursplanen att detta ämne kan öppna upp för interkulturell gemenskap.
Men om inget inget av detta hjälper mot vår ’’passivt’’ kränkande elev, vilka befogenheter har skolpersonalen att agera mot det? Läraren ska i första hand säga åt eleven att ändra sitt beteende, om det ej fungerar ska vårdnadshavare kontaktas. Läraren har befogenhet att hålla kvar eleven 1 timmer efter skoldagens slut och utvisa elever under resterande lektionstid. Fortsätter olämpligheterna, så ska saken anmälas till rektorn och tas upp i elevvårdskonferensen, vilken med vårdnadshavarnas hjälp och utifrån den enskilde elevens förutsättningar ska få eleven att ändra sig. Nästa steg är att överlåta till styrelsen som ska övertänka lämplig åtgärd. (http://www.skolverket.se/sb/d/467/a/6170 skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan). Elever kan även bli förflyttade av kommunen från skolan till en annan (eller i vissa fall hemmet) om det anses nödvändigt för de andra elevernas studerande, men det ska vara om andra åtgärder har visat sig otillräckliga (http://www.skolverket.se/sb/d/3132/a/18564 förflytta elev från grundskolan)
Vad får dessa för konsekvenser för lärare, föräldrar och barn? Fokuset på mångfald/accepterande borde väl i teorin ge en slags grundläggande trygghet för alla elever, lärare har som tydlig riktlinje att arbeta emot diskriminering och även föräldrar ska kunna bli inblandade i detta. Mina egna erfarenheter från skolan säger att lärare agerar mot diskriminering/kränkande på lektionstid, men om de går förbi ett gäng som ’’internt’’ men högljutt drar rasistskämt så verkar de inte agera.
Skollagen nämner att det svenska samhället vilar på demokratiska värdringar, att elever ska inhämta kunskap om och respekt för dessa och att utformningen av undervisningen måste ligga i överensstämmelse med detta. Mer specifikt används formuleringen ''de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor''. Elever ska ha inflytande i skolan i anpassning till deras ålder och mognad. Elevföreträdare för klassens gemensamma intressen ska få gå på möte under skoltid och få kompensation för den missade undervisningen, även vårdnadshavare ska få vara med att påverka och alla parterna ska få information om vad som gäller när det kommer till inflytane.
Läroplanen (lpo 94) refererar till skollagen från 1985 när den tar upp skolans demokratiska utformning, vilken är lik den nya skollagen bortsätt från enstaka formulerings ändringar. Barnen ska vara medvetna om demokratiska principer men det poängteras att det inte räcker med att tala om demokrati, utan att under visningsformen ska vara demokratisk och låta elever delta i planering och göra val. Alla ska ha ett reellt inflytande oavsett vilken ’’grupp’’ de kan kategoriseras in i och i och med att barnen åldras ska deras inflytande bli större. Erfarenheterna i skolan ska ha praktiskt inverkan på när barnet kommer ut till det demokratiska samhället, både när det kommer till deras rättighets och skyldigheter.
Vidare till kursplaner och betygskriterier: Under hem och konsumentkunskap nämns det specifikt om hushållsverksamhetsns roll i jämställdheten mellan kvinnor och män, och jämställdheten mellan kvinnor och män som en demokratisk förutsättning. Under naturorienterade ämnen talar man om naturkunskapens och demokratins lika ’’ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument’’ , de spinner vidare på detta i sidan 50 för att innefatta lyhördhet för resonemang och ett kritiskt tänkande. Under samhällsorienterade ämnen nämns det specifikt att elever ska vilja hävda demokratiska värden. Demokratin ses som något som ständigt måste konstrueras utifrån sina deltagare, och därför är det viktigt att lära sig tänka konstruktivt om valsituationer. Nationell som internationell lagstiftning om fri och rättigheter ska bearbetas och ligga till grund för en nationell/internationell gemenskapstanke. Mer ämnespecifikt inom samhällsorienterade ämnen står det att man inom geografi ska lära sig kunna ta välgrundade beslut genom att betänka konsekvenser för människor och miljö, religionskunskap ska ’’fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden’’. Demokratiuppdraget gers störst utrymme inom samhällskunskapen där barn dels ska få i sig demokratiska värden och vilja vara delaktiga inom demokratin.
Låt oss ställa upp en hypotetisk värdekonflikt där en elev har på sig kläder med främlingsfientliga symboler vilka kränker vissa elever. Hur hanterar de dokumenten för grundskolans styrning detta?
Lpo 94 slår fast att ingen ska behöva bli diskriminerad pga bla etnicitet och att dessa trakasserier ska motverkas. Läraren ska enligt dokumentet informera om samhällets värdegrund och samarbeta med hemmen för att fostra eleverna att följa skolans normer. Det refereras till vikten av att förstå värdet av multikulturalism då vi lever i ett internationaliserat samhälle (samtidigt som det är positivt att vara trygg med sitt kulturarv). Ett av skolans uppdrag är att ha ett internationellt perspektiv för att skapa internationell solidaritet, förståelse för mångfald och förberedelse för att möta ett multikulturellt samhälle.
Kursplaner och betygskriterier hanterar frågan – samhällsorienterade ämnen har som mål att barn ska utveckla ett avståndstagande från förtryckande/kränkande åsikter, elever ska istället förstå andras livsituationer och att samhället är baserat av multikulturalism. I historieämnet står det uttalat att ma ska ta upp förintelsen och då detantyds att det är en av ’’historiens mörka och destruktiva sidor’’ kan man tolka det som att detta ska ge avsmak hos eleverna. Historieämnet ska vara interkulturellt för att ge förståelse åt kulturell mångfald – kanske lite irrelevant till historieämnet nämns det i samma stycke att även studier om nationella minoriteter och det mångkulturella samhället i nutid ger sådan förståelse. Då fysiska aktiviteter är något gemensamt för hela värdens befolkningar sägs det i kursplanen att detta ämne kan öppna upp för interkulturell gemenskap.
Men om inget inget av detta hjälper mot vår ’’passivt’’ kränkande elev, vilka befogenheter har skolpersonalen att agera mot det? Läraren ska i första hand säga åt eleven att ändra sitt beteende, om det ej fungerar ska vårdnadshavare kontaktas. Läraren har befogenhet att hålla kvar eleven 1 timmer efter skoldagens slut och utvisa elever under resterande lektionstid. Fortsätter olämpligheterna, så ska saken anmälas till rektorn och tas upp i elevvårdskonferensen, vilken med vårdnadshavarnas hjälp och utifrån den enskilde elevens förutsättningar ska få eleven att ändra sig. Nästa steg är att överlåta till styrelsen som ska övertänka lämplig åtgärd. (http://www.skolverket.se/sb/d/467/a/6170 skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan). Elever kan även bli förflyttade av kommunen från skolan till en annan (eller i vissa fall hemmet) om det anses nödvändigt för de andra elevernas studerande, men det ska vara om andra åtgärder har visat sig otillräckliga (http://www.skolverket.se/sb/d/3132/a/18564 förflytta elev från grundskolan)
Vad får dessa för konsekvenser för lärare, föräldrar och barn? Fokuset på mångfald/accepterande borde väl i teorin ge en slags grundläggande trygghet för alla elever, lärare har som tydlig riktlinje att arbeta emot diskriminering och även föräldrar ska kunna bli inblandade i detta. Mina egna erfarenheter från skolan säger att lärare agerar mot diskriminering/kränkande på lektionstid, men om de går förbi ett gäng som ’’internt’’ men högljutt drar rasistskämt så verkar de inte agera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar